Lycka och välmående i staden
Vi är övertygade om att hur platser- och städer planeras och gestaltningen utformas kan vara en del av lösningen på de folkhälsoutmaningar som finns med ökad psykisk ohälsa och minskad fysisk aktivitet i befolkningen. Därför bestämde vi oss för att tillsammans med Nordr och forskningsinstitutet RISE ta reda på om det finns en magisk formel för lycka och välmående i staden. Vi hittade en formel som vi nu arbetar med att implementera i våra utvecklingsprojekt och som i framtiden ska vara vägledande i arbetet med stadsdelen Valparaiso. Hur magisk den är får vi nog svar på först när vi har implementerat och utvärderat, men det vi kan säga nu är att det är magiskt att ha tydliga målområden att utgå ifrån och testa.
Fem målområden
Vi identifierade fem olika målområden inom vilka det i forskning finns belagda samband mellan stadens utformning och människors välbefinnande. De fem målområdena är alla viktiga komponenter för att skapa goda livsmiljöer med människan i centrum.
1.Bygg för och med naturen
Vi behöver skapa platser i städerna som ger samma hälsomässiga effekter som att vara i naturen. Att integrera naturen som en tydlig komponent i staden är ett viktigt verktyg för att bygga för människors hälsa och välbefinnande.
För i en värld med närmare 8 miljarder människor, där snart 70 procent av jordens befolkning bor i en stad eller stadsliknande miljö kommer det inte att vara möjligt för alla människor att leva nära naturen. Samtidigt vet vi att natur, både blåa och gröna miljöer har positiva effekter på oss som individer. Flera studier påvisar att vistelse i gröna miljöer bland annat bidrar till att:
- blodtrycket sjunker, pulsen går ned och halterna av stresshormonet kortisol i blodet minskar
- stärka korttidsminnet och motverkar demens
- stimulera till fysisk aktivitet som motverkar övervikt, hjärt- och
- kärlsjukdomar, diabetes, psykisk ohälsa samt vissa former av cancer
- stimulera barns lek och hälsa (Boverket 2019)
De finns flera viktiga teorier och samband mellan grönska och människors välbefinnande: Attention Restoration Theory (ART) är en psykologisk teori som fokuserar på hur vår uppmärksamhet och koncentration återställs eller återhämtas genom kontakt med naturen eller andra naturliga miljöer (Kaplan & Kaplan 1989).
2. Planera för rörelse
Att skapa platser och planera för fysisk aktivitet är en mycket viktig faktor för att främja välbefinnande i stadsrummet. Att vara i rörelse är avgörande för vår hälsa, både fysiskt och psykiskt. Fysisk aktivitet enskilt eller i kombination med hälsosamma matvanor, kan förebygga fysisk och psykisk ohälsa och sjukdom.
Ökad tillgång till fysisk aktivitet ger också förbättrade möjligheter till återhämtning av koncentrations- och stressrelaterade symptom, vilket främjar psykisk hälsa (FOHM, 2018).
Det behöver inte enbart vara tillgång till utegym eller faktiska träningsanläggningar utan även parker och andra rekreativa områden. Att kunna promenera i lokalmiljön har positiva effekter på flera somatiska åkommor, såsom högt blodtryck och diabetes. Även den psykiska hälsan förbättras av möjligheten till gångstråk i närområdet. I vissa studier har man sett minskade depressiva symtom i områden med bra tillgång till promenadstråk.
En stad där aktiv mobilitet prioriteras ger förutom hälsovinster också städer bättre luftkvalitet, säkrare trafik och mindre buller.
3. Gestalta för fem sinnen
Genom att balansera olika intryck kan vi skapa mer engagerande och positiva upplevelser för människor som vistas i olika typer av miljöer.
Syn
Visuella intryck är ofta i fokus när det kommer till diskussionen om hur våra städer är gestaltade. Att skapa vackra, tilltalande miljöer bidrar till höga vistelsevärden och en större vilja att ta omhand och värna om dem. I forskning finns stöd för att visuellt variationsrika miljöer kan minska förekomst av depression samtidigt som läsbarhet är en viktig faktor för lugn och trygghet (Roe & McCay 2021). Studier har även visat att höghus kan påverka människors humör och känsloläge negativt (Mazumder et al., 2022), samt att karga arkitektoniska stadsmiljöer med bristfällig grönska kan öka våld och aggressiva beteenden (Kuo & Sullivan 2001)
Känsel
Haptik är den taktila upplevelsen av att känna på och interagera med fysiska objekt och ytor med hjälp av händerna och huden. Känsel, eller förväntan om hur något kommer att kännas, är en viktig del av hur vi uppfattar och navigerar i vår omgivning och en viktig aspekt av vår sensoriska upplevelse. Att t.ex jobba med olika struktur och taktilitet i markbeläggning påverkar människors rörelsemönster och kan även bidra till ökat fysisk aktivitet (Brown, 2017).
Lukt
Vårt luktsinne är nära kopplat till minnen och känslor, vilket gör lukt till ett kraftfullt verktyg för att sätta igång känsloreaktioner och återuppleva erfarenheter. I urban miljöer arbetar man ofta för att minska dålig lukt men det finns också möjlighet att främja positiva emotioner genom doft (Roe & McCay 2021).
2018 gjorde Sifo en riksrepresentativ undersökning på uppdrag av Riksbyggen som visade att 8 av 10 svenskar tycker att doften i ett hem är viktig för att skapa god hemkänsla. Topp fem dofter som svenskarna svenskar förknippade med trygghet var: bullar & nybakat, blommor, syrén, skog och kaffe (Sifo 2018).
Smak
Det finns två huvudsakliga kopplingar mellan urban kontext, välbefinnande och smak: tillgång till hälsosam mat och mat som kulturell identitet och samhörighet. Platser med maten i centrum, som marknader och res - tauranger skapar ytterligare värden för lokalområdena och gynnar ofta stadslivet i stort (Roe & McCay 2021).
Hörsel
Goda ljudmiljöer är viktiga för hälsan och för att främja återhämtning och avkoppling. Cirka 20 procent av Sveriges befolkning, vilket motsvarar två miljoner människor, är utsatta för trafikbuller som överstiger riktvärdena. Buller påverkar hälsan negativt genom att störa aktiviteter som vila, avkoppling och sömn (FOHM, 2019).
4. Skapa förutsättningar för gemenskap
Genom att skapa livsmiljöer med blandade boende- och upplåtelseformer och gemensamma mötesplatser kan vi bidra till ökad självkänsla och minska risken för socialt utanförskap.
För vi vet att sociala kontakter och goda relationer med grannar påverkar trygghet och psykiskt välbefinnande. Men vi vet även att den ofrivilliga ensamheten har stark negativ påverkan på vår hälsa och uppskattas vara en lika stor riskfaktor för ohälsa som rökning.
Livsmiljöer med blandade boende- och upplåtelseformer och gemensamma mötesplatser kan bidra till ökad självkänsla och minska risken för socialt utanförskap. Detta kan i sin tur öka rörelsefriheten och framtida engagemang för boende i sin närmiljö, vilket är positivt för både hälsan och samhällets välbefinnande. Social inkludering är en viktig del av denna process, där vi skapar strukturer som stärker marginaliserade grupper att aktivt kunna delta i samhället.
För att uppnå social inkludering är det viktigt att planera staden så att den är tillgänglig för alla, oavsett funktionsvariationer. ”The 8-80 city” lanserades 2007 av Gil Penalosa som tidigare arbetat med stadsutveckling av Bogotá. Tanken bakom 8-80 City är att om en stad är väl utformad och tillgänglig för barn, äldre och personer med funktionsvariationer, kommer den att vara välkomnande och bekväm för alla.
De senaste åren har också neurodiversitet och neuroinkluderande design börjat lyftas som en tillgänglighetsfråga. Vår byggda miljö tenderar att utformas utifrån den neurotypiska hjärnan vilket kan göra den begränsande för personer med kognitiv funktionsvariation. Genom att t.ex. skapa platser där man kan dra sig tillbaka från överväldigande intryck, använda sig av lugnande färger och dämpade ljudmiljöer kan man skapa bättre förutsättningar för fler att röra sig i staden på lika villkor (Davidson & Henderson, 2016). Det är också viktigt att planera in utrymme för viktiga sociala funktioner i boendemiljön. Åtgärder som ökar tilliten i den direkta närmiljön är lika viktiga som att brygga över sociala och fysiska barriärer till intilliggande områden. Säkerställning av platser som trapphus och gemensamhetslokaler, service i bottenvåningar, samt yta för socialt umgänge i och intill bostadsgården kan ha stor betydelse för vilken typ av möten och social inkludering som sker i grannskapet (Boverket, 2021)
5. Utforma miljöer för trygghet och tillit
Stadsplanering kan användas som verktyg för att gynna tillit och tolerans.
Trygghet är centralt för både psykisk och fysisk hälsa, sociala relationer och allmän livskvalitet. Det är också en viktig faktor för samhällets stabilitet och säkerhet. När invånarna känner sig trygga minskar risken för social oro, konflikter och brottslighet. När man pratar om trygghet i ett samhälle lyfts ofta begreppen tillit och tolerans som centrala.
Healthy cities Sverige som är en del av ett globalt nätverk kopplat till WHO, pekar på vikten av band mellan människor i grannskapen för att skapa gemenskap som bygger tillit. Även planprocessen kan bidra till att stärka tilliten genom att tidigt integrera sociala frågor och att involvera medborgarna i arbetet (Healthy cities, Malmö stad, 2021)
Höga värden på tillit och tolerans innebär i regel högt deltagande i samhällslivet, vilket i sin tur leder till samhällen som i högre grad kännetecknas av ökat samarbete, ömsesidiga insatser, starkare samhällsinstitutioner, en starkare ekonomisk utveckling, högre resiliens och en bättre folkhälsa (Healthy cities, Malmö stad, 2021).
Offentliga platser bör planeras och underhållas för att vara tillgängliga för alla och utomhusmiljöer, som dessutom ofta kan främja hälsa, bör vara lätta och säkra att använda för alla grupper, från att gå eller cykla till och från skola och arbete till att vistas på lek- och idrottsplatser och i naturen. Men det behöver inte bara innebära tillgång till offentliga platser som främjar delaktighet och trygghet, utan också tillgång till samhällsservice för att hålla samhället samman och skapa jämlika förutsättningar för god hälsa.
Så kom vi fram till den magiska formeln
Alecta Fastigheter har tillsammans med Nordr, i innovationspartnerskap med RISE arrangerat realtidslabb. Syftet är att utmana dagens stadsutveckling med innovation, samskapande och nya perspektiv. Arbetet tar sitt ursprung i att vi tillsammans med Nordr utsetts till ankarbyggaktör i Valparaiso i Stockholm. Insikterna kommer dock vara till gagn i fler projekt som Alecta Fastigheter redan driver eller startar innan Valparaiso.
Realtidslabbet har pågått under 2023 och bestått av litteraturstudier, kunskapshöjande, föreläsningar och think tanks där tvärvetenskaplig expertis har bjudits in för att belysa området lycka och välbefinnande i staden utifrån olika perspektiv. I rapporten (länk) går det att läsa mer om metoden, vad som definierar lycka och vilka som deltagit i Realtidslabben.